18/8 2008 - Boeuf och bonk

I fredags satt jag, Magnus och vår regissör Stina Ancker hemma hos mig för en liten genomgång av det text- och musikmaterial som hittills pressats fram. Nu kan det konstateras... Den här operan kommer inte likna något annat. Eller möjligen kommer den att påminna vagt om en klingande version av herr Noréns dagbok. "Näsflöjten" kan också stoltsera med en flora av namngivna karaktärer ur vårt svenska kulturliv. Själv hade jag inför vår lilla genomgång glädjen att göra en djupanalys av katalogarian. Till Magnus text har jag tagit fram vad Mozart nog EGENTLIGEN ville med arian. Mozart visade sig vid närmare granskning vara en ångestriden person som sänder kodade meddelanden till framtiden i sina partitur. Om man läser mellan de neapolitanska sextackordens oförställda glädjerader finner man en rent hisklig betongmodernistisk musik med mycket bonk och bank. Jag är glad att jag upptäckte detta... En av våra svenska debattörer får i vår version av katalogarian träda fram som operans Leporello. En given hit där katalogen, istället för Don G:s amorösa eskapader, utgörs av statens utgifter på kulturområdet. Alla konstnärer förklaras av debattören dessutom vara kommunister. Kanske lämplig som julklapps-CD till den sittande kulturutredningen? Vi avslutade sittningen med känslan av att ändå vara något stort på spåren samt med en Boeuf (Böff) Borguignon (Borginjång) och en försvarlig mängd rödtjut, som det anstår goda konstnärsflummare.
/Fredrik