Jag är väldigt trött på opera nu. Pierre Boulez 30 år gamla devis "bränn ner operahusen" känns aktuellare än nånsin. Dramaturgiska stolpskott (läs La Somnambula) tas emot som mästerverk. Kanske ska vi ha med en sån plot för att blidka operasverige? Nånting med förväxling och trolldrycker på departementet? Nån vars syster är utklädd och under två hela akter inte blir igenkänd av sin bror? För många år sen deltog jag i kören i en sommaroperaföreställning. En av mina körkamrater försökte få ordning på handlingen - särskilt konfunderad blev hon av en stor vändpunkt mot slutet, där en präst gjorde ett utfall mot den kvinnliga huvudrollen och sjöng "Hon är han där! Hon är han där!" Under föreställnig efter föreställning försökte min kamrat förstå vad detta betydde. Var hon utklädd? Till vem då i såna fall? Till sist frågade hon nån - och fick då svaret att prästen utropade besvärjelsen "Onde ande! Onde ande!". Nu spelade det dock ingen större roll. Handlingen blev inte klarare för det. Lyssna gärna på när jag helt omdömeslöst sågar en dvdinspelning av Massenets opera Manon i Cd-revyn i P2 den 22 mars (en timme in i programmet ungefär). Följ länken nedan: http://www.sr.se/cgi-bin/p2/program/sandningsarkiv.asp?programID=2471 Så trött är jag redan på den här konstarten. Så var ska detta sluta?
/Magnus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar